Klicka här för att gå direkt till fördjupning >>>

Vill du läsa texten från skriften så klicka på bilden så öppnas den i en egen flik!
När du vill komma tillbaka hit stänger du fliken och klickar på fliken bredvid!

Fördjupning

Fakta om Sveriges elproduktion:

Enligt SCB fördelade sig produktionen av el under ett år 1/9 2010 – 31/8 2020

Vad kan du och jag göra själva

Kan berättelsen om Körsbärsgården inspirera till hur vi kan leva ett gott klimatklokt liv? 

Föst kan det kanske vara intressant att fundera lite på hur världen har utvecklats sig. Klimatdebattören och författaren Hans Rosling har tillsammans med sin son och sonhustru, plockat fram några frågor som beskriver utvecklingen i världen de senaste 20 åren.

1 Hur tror du att utvecklingen har varit i alla låginkomstländer i världen, hur många flickor går idag ut grundskolan?

Alltså. Vi vet inte hur rätt eller fel du hade. Men de flesta som gjort denna lilla test i olika sammanhang har inte haft mer än 1 ett rätt på sex frågor.

Hans Roslings kommentar till detta är: ”Hade en man svarat på frågorna rent slumpmässigt (till exempel utan att veta frågan) skulle han troligen ha haft 33 procent rätt, det vill säga två rätt på sex frågor och hans fel skulle ha fördelat sig slumpmässigt över frågorna. Men människor som svarar aktivt på frågorna tenderar att dra åt ett visst håll. De grupper jag testat tror att världen är mer skrämmande, mer våldsam och mer hopplös än den verkligen är. ”

Kom därför ihåg att vi har som människor kunnat utveckla mycket till det bättre. För långsamt och för ojämlikt. Men ändå. Så förlora inte hoppet om vad vi kan göra för att förändra och förbättra vår situation på planeten!

Nu gäller det att åstadkomma en rättvis och jämlik klimatomställning. De stora och avgörande minskningarna av koldioxidutsläppen måste göras, måste ske i den rikaste delarna av världen, i industrin och i de rikaste grupperna av befolkningen.

(Egentligen är det CO2e som behöver minska. Det vill säga både koldioxid som andra växthusgaser. Det som kallas CO2e koldioxid ekvivalenta gaser)

Kolla ditt eget klimatavtryck!

En familj i Sverige producerar i snitt 8 ton CO2e och det kan och måste vi minska. Till exempel genom att:

• Välja ekologiska och närproducerade grönsaker.  

• Har jag mark att odla på kan jag använda biokol, både för växternas och för klimatets skull.

• Minska matsvinnet. Om jag låter bli att slänga tre kilo ätbar mat per vecka så minskar mina utsläpp med motsvarande en tredjedels ton koldioxid per år.

Du kan kolla ditt klimatavtryck på flera sätt. Tex hos Världsnaturfonden eller ClimatHero. Det är bara att starta!

Du hittar deras länkar här nedanför!

Med hjälp av WWF – Världsnaturfonden – och deras klimatkalkylator kan du plocka fram ditt och din ev. familjs klimatavtryck. Det är intressant och kan ge impulser både till samtal och till egna prioriteringar i vardagen.

Klimatkalkylatorn – Beräkna din miljöpåverkan

Du kan också kolla ditt klimatavtryck hos ClimatHero, som också bland annat används i Vuxenskolans material Spilloteket.

I ClimatHero kan du enkelt beräkna ditt klimatavtryck. Du anger ditt förnamn och om du är man eller kvinna och besvarar sedan ett antal frågor på ca 5 fem minuter. Frågorna är uppdelade i tre block: Bostad, Resor och Konsumtion.

https://climatehero.se/

Tillsammans mot 2030

Länsstyrelsen på Gotland gjorde i samråd med andra 2019 en Energi- och klimatstrategin för Gotland som heter ”Tillsammans mot 2030”

I rapporten hittar du först hur man vill att det ska se ut 2030 dvs fokusområden och målbilder.

Exempel på målbilder för hållbar konsumtion finns på sid 32, för hållbara transporter på sid 38 och för jordbruk och skog på sid 38.

Därefter kommer beskrivningar av hur det ser ut idag.

Där finns flera intressanta bilder i rapporten. Till exempel:

• På sid 55 hittar du en fint tecknad bild av dagens utsläpp från jordbruk och djur på de gotländska gårdarna

• på sid 58 hittar du en annan fint gjord bild om dagens utsläpp i Sverige uppdelat i boende, transporter, privat konsumtion av kläder, offentlig konsumtion mm.

Här nedan är en förkortad TEXT UR STRATEGIN:

Strategin lyfter fram sex fokusområden: hållbart energisystem, klimatsmart industri, resurseffektiv bebyggelse, fossilfritt transportsystem, areella näringar och hållbar konsumtion.

Strategin är tänkt att fungera som vägledning och kan med fördel användas som … .inspiration för privatpersoner vad gäller exempelvis resvanor och konsumtion

Lite text från ”Fokusområde: Hållbar konsumtion”
Målbild för 2030 är att det ska vara lätt att göra rätt och det finns goda incitament för hållbara livsstilar, både för gotlänningar och besökare. Den offentliga sektorn och aktiva medborgare bidrar till hållbar utveckling och innovation genom att göra klimatsmarta val och investeringar.

Aktörer från alla sektorer bidrar och samverkar för att underlätta för konsumenten att leva hållbart. Gotland marknadsförs som en plats med en diversitet av hållbara livsstilar och som en hållbar destination. Besökare som söker en unik upplevelse i ”det hållbara Sverige”
bidrar till att sprida våra goda exempel till andra regioner och länder.
Insatsområden

Lätt att göra rätt
Det behöver vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Offentlig sektor och aktörer inom en rad branscher behöver underlätta för individer att göra hållbara val. Viktiga områden är transporter, boende, livsmedelsinköp, andra varor och tjänster, samt avfallshantering.
Det ska till exempel vara enkelt att återvinna avfall överallt på ön, lätt att resa utan egen bil och det bör framgå tydligt vid inköp vilka produkter och tjänster som är klimatsmarta.
Varor behöver utformas för att hålla längre samtidigt som återbruk behöver underlättas. Omställning till en mer cirkulär ekonomi sker genom utveckling av tillgången till tjänster, service eller funktioner som kan ge användaren den funktion som efterfrågas.

Klimatsmart besöksnäring
Att få till stånd en långsiktigt hållbar besöksnäring är av stor vikt för länets utveckling. Detta sker till stor del genom effektivisering och omställning från fossila energikällor i lokaler och transporter. Klimatsmart och lokalproducerad mat bör lyftas fram och arbete för minskat matsvinn behövs på flera håll. Livscykelanalyser kan användas som beslutsunderlag inför inköp.

Fossilfrihet behöver prioriteras under stora arrangemang i länet. Resor till och från ön behöver ske på ett hållbart sätt och genom satsningar på
naturturism, aktiviteter och kunskapsturism kan fler besökare lockas till ön samtidigt som gotlänningarna får större intresse av att semestra på hemmaplan.

Samverkan mellan aktörer inom näringslivet gällande exempelvis transporter på ön under högsäsong skulle ge Gotland en starkare miljöprofil. Att göra det enklare för besökare att hantera avfall i
offentliga miljöer kan också stärka förtroendet för energi- och klimatomställningen”

Följ länken här nedanför om du vill läs och bläddra i hela strategin:

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.11a2cbf716d6c8f9f74c0bb/1570540002470/Rapport_A4_2019_Energi-%20och%20klimatstrategi_signerad.pdf

Regeringen måste sätta mål för minskad konsumtion i Sverige

På samma sätt som vi har ett etappmål om att minska utsläppen från transportsektorn med 70% till 2030 behöver vi ha mål för hur vi ska minska vår konsumtion

Vi som jobbade fram skriften Klimatsamtal i Burgsvik anser att Sverige behöver sätta ett etappmål till 2030 och till 2040 för minskningen av utsläppen från våra konsumtionsvaror – livsmedel, kläder, bilar mm.

Det vill säga ett samlat mål för vår totala konsumtion, som kallas våra konsumtionsbaserade utsläpp. Ett mål  för minskning av utsläppen både från konsumtionsvaror och tjänster som produceras inom landet plus vår import av konsumtionsvaror och tjänster. Utsläppen av vår totala konsumtion 2018 var 82 Mton CO2e. Av detta hade 35 Mton producerats i Sverige.

80 procent av utsläppen för till exempel kläder och textilier uppstår i landet vi importerar dessa varor från. Det betyder att vi skulle kunna minska dessa utsläpp genom att använda ett klädesplagg längre tid, och köpa färre nya plagg. Vi kan också låta våra plagg ingå i en cirkulär ekonomi, det vill säga att sälja dem som second hand eller låta dem gå till återvinning.

Konsumtionsutsläpp av växthusgaser per person i Sverige har från 2008 till 2018 gått från ca 10 till 8,1 ton koldioxidutsläpp/personmellan

De territoriella utsläppen mäter hur mycket Sverige släpper ut som land, men för att beräkna hur mycket utsläpp som orsakas av den genomsnittlige svensken måste också de utsläpp som kommer av konsumtion via import också inkluderas.

De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Utsläppen kan därmed ske både inom Sveriges gränser (42%) men också i andra länder (58%).  

60% av utsläppen kommer från hushållens egen konsumtion medan 40% kommer från offentlig konsumtion och investeringar.

Några slutsatser:

1. Minskningen av territoriella utsläpp har inte skett genom att utsläppen till någon betydande del flyttats utomlands.

2. 8,1 ton per capita är långt ifrån 1 ton, som brukar betraktas som en hållbar nivå.

3. Varje enskild individ kommer inte klara att minska till hållbar nivå på egen hand, utan det kräver att hela samhället ställer om.

4. Det som bidragit till tidigare minskningen av CO2e i Sverige är bland annat övergång till fjärrvärme och därmed byte från olja till fossilfri uppvärmning. Nedläggning av kolvärmeverk har också haft stor betydelse.

Här nedan kan du läsa en intressant text om konsumtionsbaserade utsläpp som skrivits av Naturskyddsföreningen:

Konsumtionsbaserade utsläpp – de dolda utsläppen

Visste du att det på pappret ser bättre ut för klimatet att äta en köttbit från Brasilien än att äta bönor från Öland? Det här stämmer förstås inte i verkligheten. Men så verkar det i den officiella statistiken. Den tar nämligen inte hänsyn till de utsläpp vår import och våra utrikesresor orsakar i andra länder

Rergeringen gav hösten 2020 Miljömålsberednigen i uppdrag att ta fram en strategi för minskad klimatpåverkan från konsumtionsutsläpp. De ska också bereda frågan om mål. Naturskyddsföreningen välkomnar detta och hoppas på skarpa mål och styrmedel som kan ta också de konsumtionsbaserade utsläppen till nära noll senast 2040.

Sverige framställs ofta som ett föregångsland när det kommer till utsläppsminskningar. Den bilden är dock inte helt sann. Faktum är att de utsläpp av växthusgaser som vår konsumtion orsakar, de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen, inte har minskat alls. De här utsläppen är faktiskt dubbelt så stora som de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Trots det omfattas de här utsläppen knappt alls av dagens klimatpolitik. 

Här kan du läsa och ladda ner hela vår rapport om de konsumtionsbaserade utsläppen. 

De nationella utsläppen av växthusgaser har minskat med omkring 26 procent sedan 1990. Under samma period har däremot de utsläpp som Sveriges import och utrikesresor orsakar i andra länder legat ganska stilla på en mycket hög nivå. Det här visar siffror från Naturvårdsverket och SCB.

Utsläpp som ignoreras i politiken

De konsumtionsbaserade utsläpp som Sverige orsakar utgör omkring 100 miljoner ton växthusgaser, mätt i koldioxidekvivalenter, per år. Två tredjedelar av dessa utsläpp sker i andra länder. Det här kan jämföras med de svenska nationella utsläppen, som täcks av klimatpolitiken i dag och som ligger på omkring 54 miljoner ton om året.  I den siffran ingår även utsläpp som orsakas av svensk export. 

Ingen vinner på siffertrixandet

De konsumtionsbaserade utsläppen är med andra ord betydligt mer omfattande än de nationella utsläppen. Att dagens klimatmål trots det endast behandlar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser medför flera svårigheter. Några av de största problemen är:

En skev bild av verkligheten: Att bara räkna med de utsläpp som sker inom Sveriges gränser leder till skruvade siffror – uppgifter som i sin tur kan medföra en felaktig bild av verkligheten och ett för snävt klimatpolitiskt fokus. Med klimatmålens nuvarande form ser det till exempel ut som att vi lyckas bättre med utsläppsminskningarna om vi ökar vår livsmedelsimport än om vi äter mat producerad i Sverige, eftersom utsläppen utanför Sverige inte ingår i mätningarna. Samma problematik gäller för våra resor – just nu får vi bättre utsläppsstatistik om vi flyger till New York än om vi väljer att resa med buss i Sverige.

Utsläpp ingen låtsas om: Just nu räknas inte utsläppen från internationell flyg- och sjöfart in i något lands klimatstatistik. Räknar man samman alla länders flyg- och sjöfartsutsläpp blir det 45 gånger mer än Sveriges nationella utsläpp. Vill man visa olika sektorers verkliga klimatpåverkan går det alltså inte att blunda för de konsumtionsbaserade utsläppen.

Bryter mot politiska mål: Hela riksdagen står bakom att vi inte ska lämna över miljöproblem till nästa generation eller till andra länder – det så kallade generationsmålet. Att inte ha några mål för konsumtionsutsläppen är alltså inte bara osmart, utan det strider också mot mål som politikerna redan är eniga om.

Dimridåer: Att inte räkna med de konsumtionsbaserade utsläppen försvårar möjligheterna att sätta in rimliga politiska åtgärder. Det gör det också svårt för medborgare att göra egna aktiva val för att minska sina utsläpp. För hur ska vi kunna se hur utsläppen kan minska på riktigt om vi bortser från merparten av de över hundra miljoner ton utsläpp som vår egen konsumtion orsakar?

Sätt ett kompletterande klimatmål! 

När det gäller våra nationella utsläpp har vi lyckats uppnå en minskning. Det är bra! Det är också viktigt att behålla de nuvarande nationella klimatmålen. Men nu är det på tiden att också våra konsumtionsbaserade utsläpp minskar. Det första steget för att lyckas är att sätta ett mål för att också de här utsläppen ska minska.

Så, politiker: sluta ignorera hälften av utsläppen som svenskarna ger upphov till. Naturskyddsföreningen vill se motsatsen: modiga politiker som fokuserar på att få ner samtliga utsläpp, på riktigt. 

I Januariavtalet har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna enats om att man nu ska titta på möjligheten att ta fram ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen. Helt rätt väg att gå tycker vi i Naturskyddsföreningen och nu ser vi fram emot ett kompletterande klimatmål som säger att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp ska minska till nära noll. Vi har helt enkelt inte tid för annat.

Ovanstående text är alltså hämtad från Naturskyddsföreningen.

Hos Naturvårdsverket hittar du ytterligare information om våra konsumtionsutsläpp:

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/

En intressant föreställning på TV!

Domedagen heter en faktaspäckad, rolig föreställning i två akter på SVT Play
av Martin Emtenäs,som är en välkänd naturprofil på TV, och lotsar oss från jordens begynnelse till våra tiders vältrande i konsumtion och påföljande krav på omställning till hållbart sätt att odla mat. F

Föreställningen presenteras som en trallvänlig talkshow. Martin själv är både föreläsare och trummis. Till sin hjälp har han, odlarprofilen och musikern Stefan Sundström på gitarr och sång samt Birgitta Henriksson på piano.

”En musikalisk feelbad-talkshow med lite klimatångest, men även en ljuv känsla av hopp. En show om matjord, mikrober och massor av musik.” Så presenteras föreställningen i TV-tablån. Missa inte den!  Kan ses på SVT Play till onsdagen den 1 september 2021.

Har du tips på material som skulle passa här?

Hör i så fall gärna av dig till gittan@frejhagen.se med en egen text eller en länk. Skriv också en kommentar om varför materialet är intressant.

Stort tack för om du bidrar till att vi kan hålla detta klimatmaterial aktuellt!