Klicka här för att gå direkt till fördjupning >>>
Vill du läsa texten från skriften så klicka på bilden så öppnas den i en egen flik! När du vill komma tillbaka hit stänger du fliken och klickar på fliken bredvid!
Fördjupning
Vindkraft och Vätgas
Här finns fakta och information om vindkraften, dess läge idag och framtida utvecklingsmöjligheter. I slutet finns även ett avsnitt om vindkraftens historia. Där finns också Frågor och Svar.
De angivna länkarna leder till såväl offentliga dokument som enskilda artiklar, vilka i sin tur oftast leder vidare till ytterligare källor.
Avslutningsvis finns även något om vätgasen eftersom den och vindkraften förväntas utvecklas beroende av varandra. Där finns också en länk om biogas och vätgas i de gotländska färjorna.
Vindkraften växer rekordsnabbt
Energimyndigheten förväntar en kraftig utbyggnad
Elproduktionen från vindkraft väntas fördubblas, från cirka 17 TWh 2018 till 38 TWh fram till 2022. Ökningen beror på en kraftig utbyggnad de kommande åren. Även produktion av solel växer snabbare än vad man tidigare har bedömt. Samtidigt minskar den totala energianvändningen och tillförseln i Sverige. Det visar Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2019–2022.
Svensk vindenergi tror på minst 70 TWh till 2040
Svensk Vindenergis korta prognos sammanfaller med den från Energimyndigheten, men pekar också mot att vindkraften kan öka till minst 70 TWh 2040 och tillsammans med vattenkraften då utgöra det största kraftslaget. Det förutsätter enligt organisationens färdplan att certifikatsystemet ses över, att tillståndsprocesserna blir snabbare och elnäten byggs ut.
Sveriges Radio Klotet – Fyrdubbling av vindkraft väntas
Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. En fyrdubbling jämfört med nu närmare bestämt. Minst. Men med storskalig utbyggnad tilltar konflikterna.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1667667
Vindkraft billigare än fossilkraft och kärnkraft
Energiforsk – Vatten och vind billigast
Enligt Energiforsks rapport ”El från nya och framtida anläggningar” har el från vattenkraft lägst produktionskostnad av de förnybara energislagen, tätt följd av vindkraft. Lägger man till dagens ekonomiska styrmedel som skatter och elcertifikat blir istället vindkraften billigast per kWh.
https://www.forskning.se/2016/01/10/elpriset-paverkas-av-manga-saker-men-inte-av-energislaget/
Tomas Kåberger, professor vid Chalmers, – ”Nu behöver vi inte längre ödsla tid på tröga bromsare”
I ledarartikeln i tidningen ETC skriver Tomas Kåberger, att sol- och vindenergi nu producerar el billigare än någon annan energiteknik i världshistorien. Samma syn har numera även det internationella energiorganet IEA. I Europa stod förnybar el 2020 för hälften av elkonsumtionen. I Sverige var motsvarande siffra hela 80 procent. Vi nådde vårt mål om 50 procent förnybar energi till år 2020, ungefär ett decennium för tidigt.
”Så 2020 är året då de stora energiproblemen är lösta. Toppår för ohållbar energi har passerats. Kärnkraften gav som mest el 2006, kolanvändningen 2013, kanske oljeutvinningen var som störst 2018, den fossila elproduktionen 2018 och fossila koldioxidutsläpp 2019.
Skulle utvecklingshindren tas bort får vi ett kanske ett klimatneutralt Sverige 2030, EU 2040 och en klimatneutral värld 2050.”
”Efter detta år börjar också användningen av icke hållbar energi minska och oljebolagen BP och Shell har samtidigt sagt att man ska minska sin oljeutvinning. Nu handlar det om att förvalta framgången med teknik för energilagring (vätgas) och politik för klok energibeskattning.”
”År 2020 var på många sätt ett hemskt år. Men låt oss se till att de går till historien som det år då vi löst världens energi- och klimatproblem och förstod att göra det både snabbt och hållbart” (ETC 2021-01-11. Låst artikel).
https://www.etc.se/ledare/nu-behover-vi-inte-langre-odsla-var-tid-pa-troga-bromsarehttps://www.etc.se/ledare/nu-behover-vi-inte-langre-odsla-var-tid-pa-troga-bromsare
Lennart Söder, Professor vid KTH – ”Ny vindkraft billigare än ny kärnkraft”
För cirka 10 år sedan ansågs kärnkraft mycket billigare än vindkraft. Nu byggs ny vindkraft utan subventioner, det vill säga de nya vindkraftsägarna räknar enbart med att bli betalda med elpriset. När kärnkraftverk nu stängs är det av kostnadsskäl. Det är mycket svårt idag att se hur man skulle kunna bygga ny kärnkraft utan kraftiga subventioner och garantier från staten.
Men om man nu bygger mycket vindkraft måste man, ur elförsörjningens synvinkel, även klara situationer med hög elförbrukning och låg vind. Möjliga lösningar inkluderar flexibel elvärme, flexibel billaddning, flexibel elanvändning i industri säger Lennart Söder. (KTH Aktuellt 2019-09-04. Låst artikel)
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/ny-vindkraft-billigare-an-ny-karnkraft-1.922565
Havsbaserad vindkraft
Energimyndigheten tror på havsbaserad vindkraft – på sikt
På lång sikt kan havsbaserad vindkraft spela en viktig roll i det svenska elsystemet men ett särskilt stöd, utöver elcertifikatsystemet, är inte motiverat före år 2030 anser Energimyndigheten i en samhällsekonomisk analys. Man betonar därmed att stödet ska vara teknikneutralt och inte gynna ett visst förnybart energislag.
https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2017/havsbaserad-vindkraft-viktigt-pa-sikt/
Vindkraftsbranschen vill sätta igång
I en artikel i Ny Teknik framhåller företrädare för vindkraftsbranschen att det framtida elbehovet inom industri och transporter kräver att förutsättningar skapas för att få igång havsbaserad vindkraft tidigt. Vindförhållandena till havs och lokaliseringen till södra Sveriges kuster ger särskilda fördelar. (Ny Teknik 13 nov 2020. Låst artikel).
Regeringsuppdrag till Svenska Kraftnät
Som en del av Energiöverenskommelsen presenteras ett förslag om att minska anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft. Svenska kraftnät får i uppgift att bygga ut stamnätet till områden inom Sveriges sjöterritorium vilket minskar kostnaderna för att ansluta havsbaserade vindkraftverk till nätet. Viktig fråga för framtida utbyggnad.
Sedan år 2015 guppar en vertikalaxlad flytande vindkraftsturbin i vattnet utanför Lysekil.
Med sina tio meter i diameter har S1, som den heter, stått emot västkustens hårda väder i tre år.
https://www.ri.se/sv/berattelser/flytande-vindkraft-till-havs
Supermiljöbloggen – Flytande vindkraftverk är framtiden
Det byggs stora volymer havsbaserad vindkraft utanför Europas kuster, men den kan maximalt stå på 40 meters djup, vilket begränsar utbyggnadsmöjligheterna. Därför bör Sverige satsa på flytande vindkraftverk, skriver Johan Sandberg, globalt ansvarig för Offshore Förnybar Energi, DNV GL i Dagens Industri. (Låst artikel)
https://supermiljobloggen.se/nyheter/sverige-bor-satsa-pa-flytande-vindkraftverk/
Klarar elnätet vindkraftens utbyggnad?
Svenska Kraftnät – Systemutvecklingsplan 2020 – 2029
Här beskrivs en fortsatt snabb omställning av kraftsystemet, som följer av såväl politiska beslut som utveckling av ny teknik, nya användarmönster och helt nya användningsområden för el. Detta ställer ökade krav på utbyggnaden för att säkerställa ett kraftsystem som är säkert, effektivt och rustat för nya utmaningar. Allt mer väderberoende elproduktion i form av förnybar vind- och solkraft tillförs systemet, samtidigt som delar av den planerbara elproduktionen läggs ner. Denna förändring i produktionsmixen leder till ändrade egenskaper i kraftsystemet, något som kräver nya lösningar och förhållningssätt för att säkerställa såväl driftsäkerhet som leveransförmåga.
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2019/systemutvecklingsplan2020-2029.pdf
Svenska Kraftnät – Utbyggnadsprocessen
Svenska Kraftnät stärker det svenska transmissionsnätet med nya elförbindelser och stationer. Processen för att bygga en ny elförbindelse kan ta upp till tio år och består av omfattande utredningsarbete, myndighetsdialog, samrådsprocess, tillståndshandläggning och byggarbete.
https://www.svk.se/natutveckling/utbyggnadsprocessen/
Svenska Kraftnät – Vindkraftens utbyggnad ställer krav
Utbyggnaden av vindkraften i Sverige och Norge ökar i en omfattning som gör att norra Sverige går mot fler timmar med nollpriser eller väldigt låga priser. På sikt kan det leda till minskade investeringar i planerbar elproduktion då de blir mindre lönsamma.
Svenskt Näringsliv – Fördubbla utbyggnadshastigheten för stamnätet
För att klara både klimatomställningen och ett växande välstånd behöver Sverige mer el. Flera prognoser pekar mot att vi år 2045 använder bortåt 200 TWh el, en ökning med 60 procent jämfört med i dag. För att nå dit med bibehållen kostnadseffektivitet, försörjningstrygghet och ekologisk hållbarhet måste elsystemet ses i sin helhet och politiska beslut tas med hänsyn till denna helhet. Utbyggnadshastigheten av stamnätet behöver fördubblas. (DN Debatt 29 nov 2020. Låst artikel)
https://www.dn.se/debatt/naringslivet-behover-snabbare-utbyggnad-av-svenska-elnatet/
Svensk vindenergi – Kapacitetsbrist i stamnätet bromsar utbyggnaden
För att upprätthålla investerarförtroendet och inte hämma omställningstakten behöver kapacitetsbristen hanteras skyndsamt. Vi välkomnar att Svenska kraftnät nu aviserat planer på ökade satsningar i nätinfrastruktur. Men dessa är inte tillräckliga, varken i tid eller omfattning. Regeringen bör därför uppdra åt ansvariga myndigheter att föreslå hur tillståndsprocesserna för att bygga ut stamnätet kan snabbas upp avsevärt.
Elmarknaden är indelad i elområden – varför?
Sveriges elmarknad är indelad i fyra områden. Inom varje område kan man se hur stor skillnaden är mellan produktion och konsumtion. Det påverkar prisbilden mellan de olika områdena och ska ge motiv för nya investeringar där det finns brist. Generellt är det brist i söder och överskott i norr. Inom ett elområde är priset enhetligt. Mer om elområden finns här:
Svenska Kraftnät
Nuvarande elområden tillkom 2011 i enlighet med EU:s regelverk och för att främja en gemensam inre marknad för el. Man vill säkra efterlevnaden av de krav på likabehandling som finns mellan länder som gränsar till varandra.
Energimarknadsbyrån
Indelningen i elområden ger en tydlig indikation på var i landet det finns behov att öka elproduktionen för att bättre motsvara förbrukningen och därmed minska behovet av att transportera elen långa sträckor.
https://www.energimarknadsbyran.se/el/elmarknaden/elomraden/
Vindkraften och försvaret
Försvarsmakten värnar riksintressen och försvarsförmåga
Etablering av vindkraftverk kan komma i konflikt med s k riksintressen för totalförsvaret. Försvarsmakten bevakar planeringen av s k höga objekt för att värna dessa intressen som en del i försvarsförmågan. Överväganden kring dessa frågor kan i många fall vara belagda med sekretess.
Svensk Vindenergi välkomnar dialog
Det går att förena försvarsintresset med en fortsatt utbyggnad av vindkraften menar Svensk Vindenergi. Vindkraftbranschen är redo att föra dialog och samverka. Vår utgångspunkt är att det finns få verkliga motsättningar mellan vind- och försvarskraft. Den övergång till förnybar energi som nu sker medför minskad nationell sårbarhet och är därför positiv för totalförsvaret.
https://svenskvindenergi.org/debattinlagg/forsvar-och-vindkraft-kan-samexistera-aven-i-sverige
Lokal utbyggnad av vindkraft
Energimyndighetens stödprogram för lokal utbyggnad
Investeringar i ny vindkraft sker främst genom kraftföretagen men även olika lokala sammanslutningar. Energimyndigheten bedriver ett program till stöd för lokala och regionala insatser för vindkraft och annan förnybar elproduktion. Fokus är projekt som arbetar med kunskapsspridning, samverkan kring intressekonflikter mellan förnybar elproduktion och andra intressen samt lokal näringslivsutveckling kring sådan elproduktion.
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/lokala-och-regionala-insatser-for-fornybar-elproduktion/
Vindkrafttorn i trä
SVT Nyheter om Modvions trätorn
Inom kort startar världens första storskaliga tillverkning av trätorn till vindkraftverk i Sverige. Förhoppningen är att ytterligare öka vindkraftens hållbarhet eftersom tillverkning av betongtorn avger en hel del koldioxid medan trätornen binder den. Danska vindkraftverkstillverkaren Vestas är engagerat.
https://www.svt.se/nyheter/medvind-for-svenska-tratorn
Vindkraftens historia
Vid slutet av 1100-talet byggdes de allra första väderkvarnarna i Europa, men de fanns långt tidigare i Persien. Under århundradena utvecklades användningen från att främst mala säd till flera andra uppgifter som att pumpa vatten och driva sågverk. Det var först på 1930-talet man började utvinna elenergi från kvarnarna.(VINDKRAFTEN.SE Låst artikel).
Frågor och svar om vindkraft
Svensk Vindenergi – Branschorganisationen för vindkraft i Sverige
Medlemmar i Svensk Vindergi är kraftbolag, kommunala energibolag, projektörer, finansiella investerare, konsultföretag, leverantörer till vindkraftbranschen m fl. Det övergripande målet är att ge vindkraften har bred folklig förankring. Visa att den är lönsam, konkurrenskraftig och en del av basen i ett hållbart svenskt energisystem. Men också att svensk vindkraft via elexport bidrar minskade växthusgasutsläpp i Europa. Man vill vara en samlande röst för svensk vindkraft, utveckla strategier för framtiden, ta bort hinder för fortsatt utveckling och medverka i dialog med beslutsfattare.
På Svensk Vindenergis hemsida kan du klicka på ”Frågor och Svar om Vindkraft” men även få mycket information i övrigt om ämnet.
https://svenskvindenergi.org/vindkraft/fragor-och-svar-om-vindkraft
Något om Vätgas
Vindkraften och andra väderberoende kraftslag som sol- och vågkraft har sin akilleshäl i just väderberoendet. Ofta kan man inte utnyttja all energi som alstras när det blåser mycket och när det inte blåser alls riskerar man att få brist. Nyckeln för att lösa problemet är lagring och en form av lagring är att omvandla vindkraftens energi till vätgas, som ju kan användas när den behövs i till exempel industriprocesser eller fordon. Och som bara avger vatten i skorsten eller avgasrör. Många pekar idag på det ömsesidiga beroendet mellan vindkraft och vätgas och att verksamheterna ofta vinner på att samlokaliseras.
Frågor och svar om vätgas
Svensk Vätgas har många svar
Svensk Vätgas är en ideell förening vars medlemmar är såväl företag och myndigheter som forskningsgrupper. På hemsidan hittar du den svenska vätgasstrategin, aktuella händelser och företag som har listat sig som intresserade av delta i vätgasstrategin. Här finns en länk till en del av Svensk Vätgas hemsida med en sammanställning av frågor och svar om vätgas.
Sidan svarar till exempel på hur man framställer vätgas. Hur långt man kan köra en bil som är tankad med vätgas. Hur vätgas omvandlas till el i en bil och många andra frågor!
Svensk vätgas-strategi – utformad av Fossilfritt Sverige
Vindkraft och vätgas kan ha nytta av varandra
Ett förslag till en svenska vätgasstrategi har på regeringens uppdrag utformatas av Fossilfritt Sverige. Förslaget överlämnades till regeringen i februari 2021. Det behandlar både behov av utbyggnad av vätgas i Sverige, men även vilken elkraftsutbyggnad som vätgasstrategin kräver.
https://fossilfrittsverige.se/strategier/vatgas/
Ett antal svenska företag har ställt sig bakom den svenska vätgasstrategin.
Regeringen har med hänvisning till förslaget från Fossilfritt Sveriges gett Energimyndigheten i uppdrag att omgående ta fram en svensk vätgaserergi.
Ansvarig minister Anders Ygeman konstaterade i ett pressmeddelande i anslutning till att Energimyndigheten fick detta uppdrag att:
Det är bråttom att få fram den nationella vätgasstrategin. I somras meddelade EU att de ser investeringar på 470 miljarder euro inom vätgasområdet och ska Sverige vara en del i EU:s storsatsning, är det inte en dag för sent att sätta igång. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2021
Nedan finns en länk till Fossilfritt Sveriges förslag till vätgasstrategi som pdf. Där ingår även exempel på användning av vätgas i processindustri, transporter, lantbruk mm.
Drömmen om ett vätgassamhälle på väg att bli verklighet?
Vätgasen har sedan länge ansetts intressant som alternativ till fossila drivmedel, men dyr och svårhanterlig. Just nu bevittnar världen ett fokusskifte som kan bli historiskt. Vi läser om storsatsningar på forskning och projekt i EU, Sverige och många andra länder. Det beror på en rad samverkande faktorer som t ex
- prisras på förnybar el från vind och sol.
- sjunkande pris på eletrolysörer – halvering till 2030 förväntas enligt Fossilfritt Sverige
- stora bolag som exempelvis LKAB, SSAB, Scania och AB Volvo har insett att vätgasen är ett måste för att kunna bidra till att klimatmålen i Parisavtalet uppfylls.
Vätgas Sverige en ideell förening
Föreningen Vätgas Sverige fungerar sedan 2007 nationellt som initiativtagare, samordnare och kunskapsspridare om vätgas och de säger:
-”Vätgas har av EU pekats ut som ett ekonomiskt fokusområde för att kick-starta Europa efter Coronapandemin. Produktionen av så kallad grön vätgas från förnybara energikällor och samspelet med olika vätgastekniker har pekats ut av EU som en emissionsfri teknik som drastiskt kan reducera skadliga utsläpp globalt och ses som en nyckelteknologi för att klara av den nödvändiga klimatomställning vi står inför.”
https://www.vatgas.se/2020/06/22/sverige-tar-fram-nationell-vatgasstrategi/
Fossilfritt Sverige, som är ett regeringsinitiativ. överlämnade ett förslag till svensk vätgasstrategi till regeringen i januari 2021.
Strategin identifierar ”de frågor och utmaningar som kräver nationell samordning så att olika värdekedjor och sektorer ska kunna accelerera utvecklingen mot att göra Sverige till ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
Vätgasens potential är gigantisk enligt Fossilfritt Sverige och utsläppen av växthusgaser uppskattas kunna minska med cirka 30 procent i Sverige.
- Kemi- och petroleumindustrin använder redan idag vätgas fast den är fossil, och kan snabbt växla över till fossilfri vätgas.
– SSAB, LKAB och Vattenfall utvecklar ny teknik i Hybrit.
– Fossilfri vätgas kan komma att bli en lösning för långväga transporter efter 2025/2030 (
över 30–40 mil) genom bränsleceller i lastbilar
– Energisektorn kommer använda vätgas i takt med ökad andel av förnybar el för att balansera
elnätet.
– Handelsgödselanvändningen inom jordbruket kan bli fossilfri med hjälp av vätgas
Läs om förslaget till strategi för svensk vätgas här:
https://fossilfrittsverige.se/strategier/vatgas/
Vätgasen bidrar
Enligt en artikel i NyTeknik jan 2021 à propå den nya vätgasstrategin handlar det i dagsläget ”inte om ett komplett systemskifte, utan vätgasen blir ett av flera sätt att minska utsläppen, tillsammans med batterier och biobränslen. Det vätgasstrategin betonar är snarare hur kritisk utökad elproduktion och robustare elinfrastruktur kommer att bli framöver”.
https://www.nyteknik.se/premium/analys-vatgassamhallet-en-ingenjorsdrom-pa-vag-mot-genombrott-7008448I
Om vätgas som en framtida lösning för flyget kan man läsa i två tidningsartiklar från oktober 2020:
- Svenska Dagbladet 22 okt
https://www.svd.se/nu-tands-drommen-om-att-flyga-klimatsmart-pa-riktigt/av/peter-alestig
- Dagens Nyheter 24 okt
https://www.dn.se/debatt/vatgas-ar-flygets-framtid-nu-maste-sverige-satsa/
EU storsatsar på vätgas för en grönare energi.
EU:s nya vätgasstrategi presenterades sommaren 2020, och flera länder, däribland Danmark, Tyskland och Nederländerna går i frontlinjen. I Danmark finns planer på omfattande produktion av vätgas, som ska tillverkas med hjälp av hundratals nya vindkraftverk till havs.
Länder med stor potential för sol- eller vindkraft kan få en fördel när det gäller möjligheten att tillverka grön vätgas, och en ny maktordning i världen kan skapas när en internationell handel med vätgas växer fram.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1564044
Vätgas ska rädda klimatet Klotet 9 sept 2020
https://sverigesradio.se/avsnitt/1564044
Sveriges radio, Vetenskapsradion Klotet, har gjort några flera trekvartslånga program om vätgasens potential, du hittar dem här:
Solel från sommaren hela vintern (om byggnader) Klotet 8 jan 2020:
https://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3345
Med vattenånga ur avgasröret (vätgas i bilar mm) Klotet 20 nov 2019
https://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3345
Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri? Klotet 05 jun och 09 jun 2019
Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Två program om detta:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1298524
Nytt forskningscentrum i Sverige
I Sverige ska ett forskningscentrum med säte på KTH Stockholm ta ett samlat grepp om den svenska vätgasforskningen, från produktion och lagring till användning. Göran Lindbergh, professor i elektrokemi, leder arbetet.
”-En rad problem behöver lösas innan drömmen om den gröna vätgasen som klimaträddare kan bli verklighet”, säger han.
Dagens elektrolysörer är t ex för dyra och inte anpassade till storskalig drift, och inte till tillskott som varierar med vädret. Några utmaningar för forskarna att ta sig an är:
- Katalysatorer som klarar sol- och vindenergins svängningar.
- För att komma ner i pris ”behövs också nya typer av membran och katalysatorer utan exotiska metaller”.
- Hur vätgasen ska lagras – ”idag sker det oftast i trycksatta tankar, men i vissa fall kan det vara bättre att låta vätgasen reagera med till exempel koldioxid för att bilda flytande bränslen som metanol”.
- Utveckla effektivare bränsleceller
Källa: Forskning och Framsteg nr 9/2020
https://fof.se/tidning/2020/9/artikel/gron-vatgas-ska-radda-klimatet
De gotländska färjorna körs fortfarande till mer än 95 procent på helt fossil naturgas. Denna måste bytas ut i första hand till mer biogas och därefter till helt fossilfri grön vätgas.
Hittils gäller diskussionen främst en övergång från fossil naturgas till biogas för Gotlandsfärjorna. Se artiklen nedan. I artikeln föreslår Fossilfritt Sverige att regeringen bör sätta ett mål för
svensk produktion av biogas, som exempelvis kan vara 10 TWh till år 2030.
Den nya vätgasstrategin bör inkludera att ge förutsättningar för de svenska färjorna att köras på fossilfri vätgas i slutet av 2020-talet.
Energigas Sverige är branschorganisation för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Deras tidning hade en artikel den 23 september 2020 om bio- och vätgas för färjorna till Gotland. Sedan dess har Destination Gotland vid vissa tillfällen börjat öka inblandningen av biogas, men den utgör fortfarande oftast bara 1 procent.
https://www.energigas.se/publikationer/tidningen-energigas/gasklart-for-gotlands-nya-farjor/
Har du tips på material som skulle passa här?
Hör i så fall gärna av dig till gittan@frejhagen.se med en egen text eller en länk. Skriv också en kommentar om varför materialet är intressant.
Stort tack för om du bidrar till att vi kan hålla detta klimatmaterial aktuellt!