Klicka här för att gå direkt till fördjupningen>>>
Vill du läsa texten från skriften så klicka på bilden så öppnas den i en egen flik! När du vill komma tillbaka hit stänger du fliken och klickar på fliken bredvid!
Fördjupning
Klimatfrågan – vad det hela handlar om
Information, statistik och fakta om klimatet
På Naturvårdsverkets klimatsidor visas ett brett spektrum av information kring olika klimatfrågor samt redovisning av det nationella och internationella klimatarbetet. Här kan man klicka sig vidare till fakta om klimatförändringar, utsläppsstatistik, klimatpolitiska mål, klimatpolitiska åtgärder, arbetet inom FN, EU m fl internationella arenor. En länk ges också till Globalportalen i dessa frågor.
https://www.naturvardsverket.se/Amnen/Klimat/
https://globalportalen.org/amnen/klimat-miljo
Mänsklig påverkan
För den som vill ha en kortfattad redogörelse för klimatfrågan med tonvikt på mänsklig påverkan finns här en länk till Världsnaturfonden WWF där man förutom effekter inom olika områden berör rika länders ansvar och möjligheter till omställning samt ger tips om ytterligare information.
Frågor och svar om klimatförändringarna
Ökar extremvädret i Sverige och världen? Hur hänger väder och klimat ihop? Gör det någon skillnad om vi slutar flyga, äta kött och köra bil? Klimatförändringar och global uppvärmning är svårt och allt som sägs stämmer inte. Här ger Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket sina respektive svar på dessa frågor.
https://www.naturskyddsforeningen.se/svar-pa-tal-om-klimatet
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8368-7.pdf
Hur vi ser på klimatfrågan?
Redovisningar av människors oro och syn på klimatfrågan i ett par svenska kommuner.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/ungas-oro-for-klimatet
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1140077/FULLTEXT01.pdf
FN:s klimatarbete
Agenda 2030: Bekämpa klimatförändringen
2015 antog FN genom beslut av världens ledare 17 mål för Hållbar Utveckling med sikte på att dessa skulle vara genomförda globalt till 2030. Mål 13 i Agenda 2030 fokuserar på klimatet. I målet ingår att stärka motståndskraften mot naturkatastrofer, förbättra utbildningen och medvetenheten om klimatfrågor samt att de utvecklade länderna ska fullfölja sina åtaganden inom FN:s klimatkonvention.
Parisavtalet i korthet
Parisavtalet kom till 2015 efter en lång process där världens länder, utifrån FN:s klimatkonvention från 1992, till slut lyckades ena sig kring målet att hålla den globala temperaturökningen väl under två grader Celsius med ambitionen att inte överskrida 1,5 grader. Avtalet innebär att länderna gör åtaganden om utsläppsminskningar vilka successivt skärps och stäms av vart femte år. Vidare sägs att de rika industriländerna ska gå före och ge stöd till utvecklingsländernas arbete
http://klimatanpassning.se/vem-gor-vad/parisavtalet/parisavtalet-i-korthet-1.163105
Klimatfrågan i Sverige
Utsläppsläget idag
Sverige har jämfört med många andra högt industrialiserade länder lägre utsläpp av växthusgaser beroende på att vi minskat oljeanvändningen kraftigt under lång tid. Våra utsläpp är dock fortfarande alltför höga och de minskningar som skett under senare år är marginella. Sedan 1990 har de redovisade utsläppen minskat med närmare 30 procent. Idag är det industrin och inrikes transporter som släpper ut mest med vardera en knapp tredjedel av totalen.
De utsläpp som redovisas brukar kallas territoriella, d v s de sker inom landets gränser. Räknar man istället konsumtionsbaserade utsläpp där man även räknar in vår import men drar ifrån vår export blir utsläppen betydligt högre. De utsläpp (eller upptag) som följer av markanvändning i jordbruk samt skogsbruk brukar inte ingå i de nationella utsläppssiffrorna, utan redovisas separat. (Detsamma gäller utrikes transporter). Eftersom vår skog växer mer än vad vi avverkar redovisas här ett nettoupptag av koldioxid för svensk del, alltså att koldioxid binds. När det gäller biobränslen från skogsavverkning finns en diskussion om de ska kunna betraktas som koldioxidneutrala, eftersom det tar lång tid för ny skog att växa upp och binda så mycket koldioxid som släppts ut vid förbränning.
Här följer länkar från Naturvårdsverket och Näringslivets Ekonomifakta. Begreppet koldioxidekvivalenter som används är en sammanräkning av de olika växthusgasernas gemensamma klimatpåverkan.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/miljo/utslapp-i-sverige/vaxthusgaser/
Sveriges klimatpolitiska arbete
2017 antog Sveriges riksdag med bred majoritet ett klimatpolitiskt ramverk. Detta består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det långsiktiga målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
Klimatlagen säger att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Den ska visa hur politiken inom alla berörda områden sammantaget bidrar till att nå etappmålen till 2030 och 2040 samt det långsiktiga utsläppsmålet till 2045. Varje år ska man också presentera en klimatredovisning som visar effekterna av olika åtgärder och hur utsläppen utvecklas i förhållande till målen. Samt vad som behöver göras ytterligare. Det klimatpolitiska rådet, som är ett tvärvetenskapligt expertorgan, ska göra en oberoende utvärdering av om den förda politiken är förenlig med klimatmålen.
Fossilfritt Sverige är ett stort nationellt projekt som syftar till att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. 22 olika branscher har tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala.
https://fossilfrittsverige.se/
Lokala klimatprojekt i Sverige
Förutom ”Klimatsamtal i Burgsvik” och andra projekt inom ramen för Gretas Gamlingar finns en rad stora och små lokala initiativ över hela landet. Naturvårdsverket finansierar flera sådana projekt inom ramen för ”Klimatklivet”.
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Bidrag/Klimatklivet/
https://www.sverigesmiljomal.se/atgardsomraden/klimatklivet/
Har du tips på material som skulle passa här?
Hör i så fall gärna av dig till gittan@frejhagen.se med en egen text eller en länk. Skriv också en kommentar om varför materialet är intressant.
Stort tack för om du bidrar till att vi kan hålla detta klimatmaterial aktuellt!