Klicka här för att gå direkt till fördjupning >>>
Vill du läsa texten från skriften så klicka på bilden så öppnas den i en egen flik! När du vill komma tillbaka hit stänger du fliken och klickar på fliken bredvid!
Fördjupning
Skillnad mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk
– En ekologisk bonde får inte använda naturfrämmande kemiska ämnen mot skadegörare och ogräs eller i konstgödsel. I stället kan de kan använda gödsel från egna djur, variera växtföljden och till exempel vissa år odla baljväxter som fångar in kväve från luften.
– I ett ekologiskt jordbruk måste växtodling och djurhållning vara i balans med varandra. Djuren ska i huvudsak äta foder från gårdens åkrar och ge tillbaka näring till samma åkrar i form av gödsel. Om foder behöver köpas in ska det vara ekologiskt producerat.
– I ett ekologiskt jordbruk går alla djur: kor, får, grisar och höns, ute och de har större stallar och bättre möjligheter att röra sig naturligt.
Källa: Naturskyddsföreningen, naturskyddsforeningen.se
- Utmaningar för det ekologiska jordbruket är att det kräver mer mark och mer arbetskraft för samma skörd som ett konventionellt jordbruk, vilket gör den ekologiska maten dyrare.
- En gemensam utmaning för både ekologiskt och konventionellt jordbruk är att använda mindre fossila bränslen för uppvärmning av hus, fordon och arbetsredskap.
- Mjölkproduktionen per capita i Sverige är störst på Gotland, och produktionen numerärt näst högst i landet.
- Då djurens gödsel sprids på marken tillförs organiskt material som stöder och förbättrar jorden.
- Jord som bara ges mineralgödsel riskerar på sikt bli mindre robust mot till exempel torka, vilket kan bli förödande i en framtid med längre och intensivare torrperioder.
- Kor behövs för att bete är överlägset bra på att främja biologisk mångfald. Samspelet mellan betande djur och växter är uråldrigt och mångfacetterat och en bas för många arters existens.
- Sveriges natur behöver att det finns många arter, för ett robustare möte med ett förändrat klimat – här i Norden kommer temperaturen att öka mer än den globala medeltemperaturen
- Jordbruket förorsakar utsläpp av växthusgaser på flera sätt: djurens matsmältning och gödselhantering, men också via utsläpp från naken mark och plöjning. Dessa utsläpp kan minskas, men måste också kompenseras med kolsänkor.
- Men andra utsläpp i jordbruket kan och bör däremot minska fullt ut.. Det gäller användningen av fossila bränslen för uppvärmning, bilar, traktorer och arbetsredskap. Och tillverkning av mineralgödsel av fossil naturgas och transporter över halva jordklotet med kraftfoder. Dessa användningsområden kan och är kanske på väg att minska.
- Utsläppen från jordbruket har hittills minskat långsamt. År 2018 var de 13 procent av de totala utsläppen i Sverige. Nu är det 11 procent enligt Naturvårdsverket, naturvardsverket.se
Den branschgemensamt framtagna färdplanen för fossilfria jordbruk, trädgårdar med flera har bland annat följande mål:
Drivmedel för torkning och uppvärmning ska till 40 procent vara fossilfria 2025 och till 100 procent fossilfria 2030.
Fossilt konstgödsel ska fasas ut.
Omställning ska ske till inhemskt producerade fossilfria drivmedel.
Omställningen till ett fossilfritt lantbruk i Sverige måste ske både med hjälp av ökad effektivitet i lantbruken och en stärkt ställning för svenska lantbruksprodukter på den svenska marknaden, det vill säga konsumenterna måste förstå behoven av högre priser.
Sammanfattningar av rapporter från myndigheter och organisationer.
Sveriges övergripande miljömål – Generationsmålet
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen och är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Sveriges riksdags definition av generationsmålet
Utsläpp från svenska och importerade livsmedel.
Jordbruket påverkar och kommer alltid att påverka klimatet.
(Källa för nedanstående text. är en gemensam rapport från Naturvårdsverket och Jordbruksverket: Minskade utsläpp av växthusgaser från jordbruket med ökad produktion? 2019-12-12)
Jordbruket står idag för tolv procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser.
Utsläppen kommer främst från själva jordbruksmarken när den plöjs och vänds upp. I Sverige år 2017 stod utsläppen som kom från marken för 3,5 M ton CO2e.* Utsläpp kommer också från djurens matsmältning och från hantering av gödsel och detta stod för 3,7 Mton CO2e. M betyder miljoner. *CO2e betyder – motsvarande i koldioxid, dvs koldioxid ekvivalenter.
Slutligen kommer uppsläpp i jordbruket också från användning av icke förnybara bränslen för bostäder, fordon, traktorer, andra arbetsredskap och för torkning av spannmål. Detta stod 2017 för 0,8 M ton CO2e.
Totalt år 2017 uppgick jordbrukets utsläpp alltså till 8 M ton CO2e.
Sveriges jordbruk ger utsläpp av växthusgaser i form av metan från djurens fodersmältning, metan och lustgas från gödselhantering och lustgas från marken. Jordbruket ger även utsläpp från fossila bränslen till bilar, lastbilar, traktorer och arbetsmaskiner, och till växthus och spannmålstorkar.
Dessa utsläpp ingår i de svenska klimatmålen för jordbruket. Förändringar i kolsänkor i åkermark och betesmark redovisas som utsläpp från markanvändning.
Ambitionen att öka produktionen av livsmedel i det svenska jordbruket beräknas öka utsläppen till 20 M TON. Men om vi samtidigt vidtar åtgärder både i jordbruket och i konsumtionen kan utsläppen från svenska och importerade livsmedel stanna vid ca 12-13 miljoner ton år 2045.
Utsläppen från marken, djuren och gödsel går inte att eliminera i jordbruket, men de kan minskas genom val av arbetssätt eller kompenseras. Exempel på kompensation är att främja kolsänkor genom att återfukta våtmarker eller genom ökad inlagring av kol i skogs- och jordbruksmark
Utsläpp från livsmedel som vi importerar bidrar till den globala klimatpåverkan, men de ingår inte i vårt åtagande enligt Parisavtalet, utan registreras bara på länderna som exporterar till oss. Naturvårdsverket gör dock uppskattningar av dem. Miljömålsberedningen har i uppdrag att till december 2021 komma med förslag på mål för utsläppsminskningar av hela konsumtionen. Dvs summan av utsläpp från konsumtion producerad i Sverige och importerad konsumtion.
Vi kan som konsumenter ändra våra matvanor så att vi minskar utsläppen.
Vi kan till exempel ersätta allt eller en del nötkött med grönsaker, eller ersätta en del av nötköttet med fläsk- och kycklingkött, fisk eller vegetarisk mat. Kött kan också ersättas av odlad fisk i inhemska vatten eller på land. Bådadera har en låg klimatpåverkan.
Minskat matsvinn är också viktigt för att minska utsläppen.
Rapporten från de två verken, Jordbruks- och Naturvårdsverekt, visar också hur jordbrukssektorn kan bidra till att nå klimatmålen, samtidigt som den också bidrar positivt till generationsmålet och andra miljömål samt livsmedelsstrategin.
Parisavtalet säger att alla länder ska bidra till att för evigt hålla den globala temperaturen under 2 grader och arbeta aktivt för att hålla den under 1,5 grader.
Sveriges övergripande miljö- och klimatmål kallas generationsmålet. Det innebär till exempel att klimatförbättringarna ska vara genomförda senast år 2045, utan att vältra över problem på andra länder.
Sveriges miljömål är bland annat att vi ska värna den biologiska mångfalden och minska kemikalieanvändning.
Livsmedelsstrategin innebär att produktionen av inhemska livsmedel och biobränslen ska öka till 2045. Och andelen ekologiskt jordbruk ska öka från ca 20 till 30 procent till år 2030.
Exempel på miljömål som påverkas av jordbruket
Ett rikt odlingslandskap. Ingen övergödning. Giftfri miljö. Skyddande ozonskikt. Frisk luft. Bara naturlig försurning.
Jordbruket påverkar dessa miljömål på många olika sätt. Vissa typer av påverkan är positiva, medan andra är negativa eller skadliga.
Exempel på positiv påverkan kan vara att ökad användning av så kallade fång- och mellangrödor och skyddszoner. Kantzoner och återvätning av torvmarker är positivt för biologisk mångfald. (Du kan hitta förklaringar av dessa begrepp på nätet.)
Precisionsgödsling bidrar både till ökad kolinlagring och minskade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som kväveläckage och därmed övergödning minskar. Detta gynnar: klimatmålet ozonmålet, luftmålet och försurningsmålet.
En negativa påverkan på något miljömål är oftast antingen kopplat till användning av olika naturresurser eller till utsläpp som leder till ökad klimatpåverkan, övergödning eller till att rester av växtskyddsmedel hamnar i vattendrag och sjöar.
KRAV-märket
KRAV-märket är den mest kända miljömärkningen på mat i Sverige. Märket visar att en vara är ekologisk och så hållbart producerad som möjligt. Det betyder att den är producerad med hänsyn till natur, klimat, djur och människor. (källa: https://www.krav.se)
I mataffären kan du hitta grönsaker, frukt, kött, mjölk, ägg och mycket annat med ett KRAV-märke på. Det betyder att bonden har använt naturliga ämnen och gödsel från djuren i sina odlingar.
Ekologisk mat kan komma från odlare, djuruppfödare, fiskare, matbutiker, restauranger och fabriker som tillverkar mat. Alla som använder KRAV-märket blir kontrollerade varje år
Krav-Märkta grödor ska vara producerad utan fossil konstgödsel och naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Istället använder KRAV-bonden naturlig stallgödsel, och tar bort ogräs och skadeinsekter med såpa eller på andra skonsamma sätt.
Den KRAV-märkta färdigmaten innehåller färre antal tillsatser än konventionellt producerad. Svensk lag godkänner cirka 300 livsmedelstillsatser, KRAV godkänner endast cirka 50. Inga konstgjorda färg- eller aromämnen. Inga sötningsmedel. Och inte nitrit i charkprodukter, eftersom det kan ha negativa effekter på hälsan.
KRAV-certifierad produktion gynnar biologisk mångfald – många växt- och djurarter – vilket håller ekosystemen i balans, och gör naturen mer motståndskraftig vid till exempel klimatförändringar.
På ekologiska gårdar finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter och pollinerare än på konventionella gårdar.
När KRAV-certifierade verksamheter väljer förpackning ska de undvika sådana som innehåller hälso- och miljöskadliga ämnen. Därför är ämnet Bisfenol A förbjudet i förpackningar med KRAV-märkta produkter. PVC-plast får användas endast i locktätningar och i tätskikt på metall.
Alla KRAV-certifierade företag – t.ex lantbruk, fabriker eller restauranger – ska endast använda el från förnybar energi och arbeta för att minska sitt totala behov av fossil bränsle.
Naturskyddsföreningen om ekologiskt jordbruk
(Källa: Naturskyddsföreningen, ekologiskt jordbruk https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/naturnytta/faktablad/ekologiskt-jordbruk)
Enligt Naturskyddsföreningen utmärks ekologiska jordbruk bland annat av följande:
– En ekologisk bonde får inte använda naturfrämmande kemiska ämnen mot skadegörare och ogräs eller i konstgödsel. I stället kan de använda gödsel från egna djur, variera växtföljden och till exempel vissa år odla baljväxter som fångar in kväve från luften och andra år växter som suger upp kväve.
– I ett ekologiskt jordbruk måste växtodling och djurhållning vara i balans med varandra. Djuren ska i huvudsak äta foder från gårdens åkrar och ge tillbaka näring till samma åkrar i form av gödsel. Om foder behöver köpas in ska det vara ekologiskt producerat.
Utmaningar för det ekologiska jordbruket är att det kräver mer mark och mer arbetskraft för samma skörd som ett konventionellt jordbruk, vilket gör den ekologiska maten dyrare.
En gemensam utmaning för både ekologiskt och konventionellt jordbruk är att använda mindre fossila bränslen för uppvärmning av hus, fordon och arbetsredskap.
Världsnaturfonden WWF om EUs jordbrukspolitik, CAP
Världsnaturfonden WWF anser att EUs gemensamma jordbrukspolitik, CAP, i sin nuvarande utformning inte bidrar till ett långsiktigt hållbart jordbruk.
(Källa WWF Världsnaturfonden: https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/hallbart-jordbruk/)
Världsnaturfonden kräver genomgripande förändringar av EUs jordbrukspolitik. Man vill att de allmänna gårdsstöden tas bort och ersätts med stöd till de lantbrukare som producerar kollektiva nyttigheter. Man vill avskaffa dagens arealbaserade stöd där gårdar får stöd oberoende av prestation. I stället vill man att stödet ska bygga på att gårdarna genomför åtgärder för att gemensamma mål.
EUs jordbruksstöd, CAP, bör baseras på fyra principer:
Principen – Förorenaren betalar
Principen om att förorenaren betalar innebär att den som orsakar skador i miljön ska betala uppkomna samhällsekonomiska kostnader. Konkurrens ska ske på lika villkor och det finns ingen anledning att betala någon för att följa lagarna, vilket sker med dagens jordbrukspolitik.
Principen – Kollektiva nyttigheter
Principen om att gemensamma resurser ska användas för kollektiva nyttigheter säger att skattepengar ska reserveras för att säkra nyttigheter som den fria marknaden inte klarar att tillhandahålla, exempelvis minskad övergödning, öppna landskap och en levande landsbygd.
Principen – Tydliga och konkreta målsättningar
Principen om att ekonomiskt stöd ska kopplas till tydliga och konkreta målsättningar. Dagens gårdsstöd delas ut till alla – ju större jordbruk desto mer pengar.
Principen – Konkurrens på lika villkor
Principen om konkurrens på lika villkor. Idag får Europas bönder stöd baserat på historiska belopp. Bönder i rika medlemsländer får avsevärt högre stöd än kollegor i nya medlemsländer, ett förhållande helt i strid med EU:s grundläggande principer. Det fortgår enbart för att de rikaste och mäktigaste medlemsländerna inte vill mista denna extrainkomst.
WWFs förslag på den framtida jordbrukspolitiken
En framtida jordbrukspolitik bör därför bygga på ett nytt kontrakt mellan samhället och lantbrukarna. Baserat på ovanstående principer består den nya politiken av tre nivåer:
- En juridiskt bindande grundnivå:
Juridiska krav på alla betyder att de som brukar jord följer de lagar och förordningar som beslutats inom EU och nationellt. Och att inget ekonomiskt stöd ska utgå bara för att man följer lagen.
2. Ett arealbaserat stöd till lantbrukare som bidrar till kollektiva nyttigheter innebär:
Kriterierna för att få stöd utformas för att uppnå mål som satts upp av samhället inom miljö, klimat, landsbygdsutveckling etc.
Nivån på stöden bör läggas så att åtminstone 70-80 procent av den brukade arealen når upp till dessa krav.
3. Riktade stöd för att uppnå mer komplexa miljömål:
Stöd som används för långtgående miljöåtgärder – till exempel skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Medel kan utgå för engångsinvesteringar eller som ersättning för löpande åtgärder.
Text och bild här nedanför har tagits fram av företaget Waila i Hemse på Gotland.
Gotland kan bli en koldioxidsänka med hjälp av biokol
En av få processer som kan skapa en långsiktig koldioxidsänka är tillverkning och användning av biokol. Biokol är organiskt material som genomgått pyrolys och vars syfte är att tillföras marken som jordförbättrare (icke termisk användning).
Det färdiga och näringsberikade biokolet kan tillföras odlingsjorden och binder på så vis kol i marken i flera hundratals år framåt. Pyrolys-processen där biokol framställs kan med fördel integreras i det befintliga energisystemet. Spillvärmen kan tas tillvara genom att kopplas till fjärrvärmenät eller andra användningar som kräver lågtemperaturvärme. Användning av biokol kan på så vis bli en nyckelfaktor för att göra samhället klimatpositivt. Biokolet har även andra systemgynnande funktioner genom att öka odlingsjordens vattenhållande förmåga, minska behovet av konstgödsel och minska närings ämnesläckage av näring till grundvattnet (i form av nitrat) och till Östersjön.
Inom jord- och skogsbruk finns stora möjligheter att skapa koldioxidsänkor och samtidigt bevara (och i vissa fall även öka) biodiversiteten. Detta kan ske genom att producera biokol av biomassa från ekologiskt värdefulla naturtyper som växer igen på Gotland (t.ex. löväng, alvarmarker, myrar). Jord- och skogsbruket har således en nyckelroll i klimatomställningen genom att ta vara på jord- och skogsbrukets restprodukter.
Under hösten 2020 avslutade Waila AB tillsammans med projektpartners LEADER Gute, SLU, Stenhuse Gård och Gotland Grönt Centrum ett lyckat demonstrationsprojekt för biokolanvändning. Utifrån projektets resultat och med hänsyn till klimatet och naturen har Waila utvecklat en gotländsk biokolgödsel som säljs till lantbrukare och till trädgårdsodlare på Gotland. Waila Biokolgödsel är ett certificerat svenskt biokol som laddas med råvaror och tillsatser som är tillåtna enligt KRAV. Waila AB planerar att så snart som möjligt bygga en pyrolysanläggning på Gotland för att kunna producera klimatpositiv biokol och värme regionalt.
Det är enkelt att i bilden nedan se hur stor roll koldioxidsänkor kommer att spela i framtiden för att vi ska ha en chans att nå 1,5 graders målet.
Sebastian and Anne Meyer, Waila AB, Hemse Gotland
Nyttiga länkar
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/naturnytta/faktablad/ekologiskt-jordbruk
https://fossilfrittsverige.se/roadmap/lantbruksbranschen/
https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/01/wwf-positions-papper-cap-post-2020.pdf
Har du tips på material som skulle passa här?
Hör i så fall gärna av dig till gittan@frejhagen.se med en egen text eller en länk. Skriv också en kommentar om varför materialet är intressant.
Stort tack för om du bidrar till att vi kan hålla detta klimatmaterial aktuellt!